Gemenskap, glädje och värme. Det sammanfattar i mångt och mycket årets mamma-barnläger på Framnäs. Här förkroppsligas under några dagar det berömda citatet ”It takes a village to raise child” alltså att det krävs en by för att uppfostra ett barn.
Här är varmt både bildligt och bokstavligt. Det är runt 30 grader och stekande sol när jag och de andra mammorna och barnen stiger av bussarna vid Gränna för att bli upphämtade för vidare bilfärd mot lägergården.
Förutom jag och mina två barn deltar fyra andra familjer från olika delar av landet. Gemensamt för oss alla är att vi är ensamstående mammor på hel- eller deltid. En del av oss har en kämpig vardag där det inte finns någon avlastning eller några tillfällen till avkoppling och återhämtning. Andra har trassliga relationer till barnens andra förälder. Eller har en liten eller icke närvarande släkt.
Nu ska vi äntligen få lite andrum. Här är det någon annan som handlar, lagar maten och diskar. Här kan barnen springa rakt ut på gräsmattorna och leka när de blir otåliga Och här finns både ungdomsledare och vuxna som leker och pysslar med barnen medan vi får egen tid till samtal med både varandra och lägerledare.
Här finns tid till bad, lekar, gemenskap och andakt, Här är det varje dag andra vuxna och ungdomar som ser barnen, som leker med dem och som lyssnar på dem. Både personal och andra mammor.
Många mammor har rest långt för en stunds vila. Åsa har kommit ända från Umeå med sin 6,5-årige son.
–Jag tycker det är fantastiskt att få vara på en lägergård och vara så många vuxna. Att se mitt barn trivas så med andra barn och bara få vara i den där storfamiljen som jag drömmer om, säger hon.
Sedan är det väldigt fint att vi mammor får egen tid att sitta i samtal med varandra på förmiddagarna och utbyta erfarenheter. Och att se att man inte är ensam.
Barnen på lägret får snabbt egna och nära kontakter till nya vuxna och ungdomar. Mina barn kan inte få nog av lekar, spel och samtal med ungdomsledarna – någon som är äldre men ändå inte som en förälder.
Min 8-åring får också en alldeles särskild kontakt med en av pastorerna när hon under kvällsandakten berättar om betydelsen av de olika pärlorna i Frälsarkransen. Och för Åsas son skapas en speciell närhet när han och en av lägerledarna sjunger och spelar musik.
Men att vara många innebär också utmaningar.
– Det blir ganska stimmigt och det blir ju konflikter och friktion när man är många. Det är baksidan av en storfamilj, men vi redde ut det, säger Åsa.
Efter fem dagars gemenskap, aktiviteter och värme är många trötta. Ändå är det svårt att slita sig. Mina barn säger att de vill att alla ska bo här på lägret, att de inte vill åka hem.
Åsa önskar att lägret hade varat längre. Det tar ju några dagar att landa så jag hade gärna sett att det var två dagar till, säger hon.
Skulle du åka igen? –Absolut, gärna.
Anna, lägerdeltagare