Snart går jultransporten till Litauen

30 nov

Coronaviruset stoppar inte EQ-kvinnas hjälparbete

Det här blir trettonde året som pastorn och missionären Walla Carlsson samlar in julklappar som ska delas ut till fattiga familjer, hemlösa barn samt kvinnor, män och pojkar i fängelse i Litauen.

Men det blir första gången som hon själv inte lämna över gåvorna.

Sedan något år tillbaka är det gamla missionshuset i Vallby, mellan Ramdala och Jämjö, utgångspunkten för insamlingen. Den stora samlingssalen är näst intill fylld med gåvor från givmilda svenskar runt om i landet.

– Det är fantastiskt att vi har så många fina och snälla människor. Det här kommer att ge många på andra sidan Östersjön en oförglömlig stund, säger Walla när hon tittar ut över alla kartonger.

Walla Carlsson har ett brinnande engagemang när det gäller att hjälpa andra. Hon är uppvuxen på landet utanför Vetlanda, bland kor och grisar. Hon utbildade sig till pastor på Metodistkyrkans teologiska seminarium Överås i Göteborg. Som färdig pastor blev hon utsänd till Karlskrona. Året var 1974 och hon är fortfarande kvar.

Många hjälpresor

I flera decennier har hon engagerat sig för att hjälpa fattiga och hemlösa människor i Litauen. Där har hon varit med om att bygga upp fyra hjälpcentra. I Birzai-regionen ligger tre center och i Panavezys finns ett.

I flera år har Walla Carlsson åkt med färjan från Karlshamn, över Östersjön till Litauen. Hon kör själv sin lilla lastbil fylld med banankartonger med kläder, husgeråd, mat och annat som behövs. Inför julen har det dock blivit fler transporter med flera lastbilar.

Verksamheten har vuxit för varje år. Förra året över lämnade hon 10 567 inslagna julklappar, 83 matlådor med framför allt torrvaror, 153 chokladtomtar och 297 halvkilospaket med kaffe.

– Du skulle se alla dessa människor när de får sina paket. De strålar av värme och kärlek. För många är det här det enda paket de får och då betyder det mycket, berättar Walla.

Förmedlar kärlek

Människor från hela Sverige vänder sig till henne för de vet att gåvorna verkligen kommer fram och är till både glädje och nytta.

– Det kommer gåvor från Laxå, Boden, Limhamn och Blomstermåla bara för att nämna några platser, säger Walla Carlsson.

-Det är personer som har suttit hemma eller deltagit i stickkaféer som överlämnar stickade tröjor och vantar. Vi får bland annat godis, tandborstar, tandkräm och leksaker.

– Dagarna innan transporten går till Litauen kommer en golvläggare från Lindome med tusen sillburkar. Det är Prinsens sill som ska vara den allra bästa.

Coronapandemin ställer till det för Walla Carlssons hjälparbete.

– Nu har jag inte varit i Litauen sedan i början av året.

Hon håller dock ständigt kontakten med de som arbetar på hjälpcentren och årets julklappar kommer att gå med en stor långtradare från Vallby till Litauen.

– Den avgår efter andra advent och när den kommer fram ska banankartongerna fördelas till olika platser för att där i sin tur överlämnas till de behövande. På kartongerna fästs synliga lappar på alla sidor där det står den exakta leveransplatsen.

I lådorna ligger bland annat inslagna julklappar, alla med en handskriven julklappsetikett med namn och ålder. Walla Carlsson har nämligen samlat in namnlistor och ålder på de som ska få varsitt paket. Det är noga med att var och en får de saker som de behöver eller som gör att de känner lite glädje.

Elisabeth Svensson är en av många som vill hjälpa till i arbetet. När tidningen är plats är hon i full gång med att slå in paket till ett härbärge med hemlösa människor.

– Varje paket innehåller ett par strumpor, tvål, tandborste och tandkräm. Och så lägger vi in tre chokladbitar, inte för hårda för alla har inte tänder, säger hon och fortsätter:

– Så lägger vi ner en liten nalle också.

Mjukt sällskap

Nallen kanske kräver en egen förklaring.

– Den betyder väldigt mycket för dem. Även om de som får paketen är vuxna. Ofta har de nallen i byxfickan. Den ger dem en känsla av trygghet och att någon bryr sig om dem, säger Walla Carlsson.

Nallarna är skänkta av en kvinna i Malmöområdet. I år fick de 600 stycken av kvinnan.

– Hon är medveten om vilken värdefull insats hon gör med nallarna, säger Walla Carlsson.

Vid ett av borden står centerpolitikern och förre kommunalrådet i Karlskrona Mats Lindbom och slår in julklappar.

– Det är första året som jag och hustrun är här och hjälper till, men jag kan lova att det inte är sista gången. Det här känns så otroligt värdefullt för oss, säger han.

Paket i massor

I slutet av förra veckan hade 4 000 paket slagits in. Mycket talar för att det kommer bli samma mängd julklappar som förra året.

– Vi tar fortfarande emot gåvor, säger Walla Carlsson. Vi är jätteglada för de stöd vi kan få från både privatpersoner och företag.

Banankartongerna har vi fått från handlare och det betyder också mycket för oss när allt packas. I Litauen finns det både de som är rika och de som är fattiga. Sedan hon började arbeta med Litauen har hon sett dem som fått det bättre men även de som fått det sämre.

– Vi har de som inte skulle bett om hjälp för några år sedan men som nu kommer och ber om mat och kläder.

Hon berättar om en femårig kille på ett barnhem som hon träffade för många år sedan och som nu är i 20-årsåldern.

– Första gångerna jag träffade honom var han en blyg kille men som hade sina drömmar. Han ville bli polis.

-Nu håller han på att utbilda sig till polis och kan dessutom säga några ord på svenska. Det är så härligt att se att han verkligen lyckats förverkliga sin stora dröm.

Walla Carlsson brinner för utbildning. Hon tycker det är enormt viktigt att barn och ungdomar får chansen att utbilda sig och få en utbildning som kan leda till ett arbete. Mats Lindbom säger att utan hennes engagemang hade det här aldrig varit möjligt.

– Hon är motorn i verksamheten. Den som håller i alla trådar och ser att det blir genomfört. För Walla finns inga problem.

Och Walla själv säger att hon kommer att fortsätta så länge hon orkar.

– Så länge Gud vill kommer jag att fortsätta mitt engagemang. Nu hoppas jag att vi snart slipper den där corona så att jag själv kan åka till Litauen igen. Jag saknar det jättemycket.

Text & Foto: Lars-Göran Enarsson, Blekingeposten

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.